Tre låtsamlingar från östra Östergötland som vi plockade låtar från…
Åbyboken.
Erik Pettersson hade en notsamling, han kallade den Åbyboken. Kanske köpt av någon ättling till A.G. Andersson, som skrivit sitt namn i boken. I början mest sekundstämmor, förstastämmor från sid 33. En blandning av Lindblomslåtar och avskrift av tryckta noter. Tidigt 1900-tal…
Boken finns nu i förbundsarkivet. Notboken. Eriks kommentarer.
Åbyhambo. Åbyboken sid 44. Noter.
En trevlig hambopolka som vi spelade som hambo
Arne spelar:
Alla spelar:
Redan dagen efter träffades Kapellet Spiskroken och kände på hambon:
45 Hamburska (Jänta å ja). 46 Hambopolkett (Jag är så glader). Åbyboken sid 70. Noter.
Jänta och jag var den vanligaste hamburskan. Det finns bättre varianter än denna…
Den triviala hambopolketten tycker jag om och spelar den gärna efter någon ståtlig 1700-talspolska, med kommentar om hur polskan vidareutvecklades under 1800-talet…
I andra notböcker kallas den Barnleken, jag har mött den som Tjolavippen:
47 Norrköpings polkett. 48 Hamburska. Åbyboken sid 71. Noter.
Norrköpingspolketten fick vi öva en hel del. Andra reprisen som börjar med figuren två åttondelar+sextondel var vi inte vana vid och det förvirrade rytmen, det gäller att trampa takten!
Den trevliga hamburskan på sid 71 har en enkel notbild, man får själv göra hamburska av den. Jag spelar en variant med längre andrarepris. Den är efter Edvard Pettersson, Fogdö, som kunde både dansa och spela hamburska:
Så här spelade och sjöng Edvard Pettersson på 1970-talet:
Rosenbergs samling. Torparpojken AG Rosenberg föddes 1809 och redan i tonåren började han uppteckna låtar och visor i mellersta Sörmland. Han blev organist och medlem av Musikaliska Akademien och uppteckningarna blev liggande till 1875 då hans första häfte kom ut. Nästa samling kom 1879 med melodier från flera landskap och den tredje samlingen kom 1882 med melodier från gränstrakterna mellan Södermanland och Östergötland, samlade av organisten i Björkvik – Pontus Schwalbe.
Skrytpolskan, Rosenberg del 2 nr 154. Noter
(Samma polska, utan skryt finns i Traditioner av Swenska Folkdansar, häfte 4 nr 26) Noter
Skryt? Folkmusikgruppen Simmings spelade polskan på 1990-talet, vi kallade den för skrytpolskan för de två extra takterna i slutet. Polskan i det här utförandet är efter organisten PA Appelqvist, född i Norrköping. Curt o Brita kan mycket om Appelqvist! Arne spelar:
Gehörslärning repris 1:
och repris 2:
Resoluto. Rosenberg III-72. Noter
En polska med många varianter. Vi lärde inte in den, jag tror många redan spelar den. Jag spelade den själv:
Under många år spelade jag med Erik Pettersson i Norrköping, först i Folkmusikgruppen Getingen tillsammans med Margareta Höglund.
Efter Eriks stroke blev det bara mig han spelade med.
Först gick det inte alls, sen gick det inte alls, men så småningom återkom hans spel.och strax före hans död lät det så här när vi spelade Resoluto:
Hambo. Rosenberg II-143. Noter.
Melodierna i Rosenberg har varken namn eller dansbeteckning. Av en slump fick jag tag på Schwalbeoriginal och där betecknas melodin som hambo. Läs mer om Schwalbes original. Hämta.
Idingstad, Ö Skrukeby.
Vid en källarrensning på gården Torp i Ö Skrukeby fann man nyligen en notsamling från tidigt 1800-tal. Idingstad är en annan gård i socknen – båda gårdarna har ägts av Olof Larsson – bonden som byggde över 300 fioler. Notboken tillhör Östra Skrukeby hembygdsförening.
Vi hann/orkade bara med pollonesse nr 11 som är en mollvariant av Resoluto:
11-12 Pollonesse. Noter.
Arne spelar:
Gehörsinlärning:
Två låtsamlingar från östra Östergötland som vi inte hann med. Kanske i höst…
Alfred Anderssons notbok. Alfred A-son i Lotorp var elev till Lindblom. Den stora samlingen innehåller över 330 melodier, från polonesse till Fred Winter. Margareta Höglund äger boken, som är publicerad på Södermanlands Spelmansförbunds hemsida. Hämta!
109 Polkett, Perfekt. Alfred A-son
195 Hambo-Polka. 196 Schottis. Alfred A-son
200 Schottis. Alfred Andersson.
Lindblomsboken.
22 Gammelpolka Spelas långsamt, jämför La veritable polka