En trivsam vistelse med spelmän från Nyköping och Flen!
Det blev sex låtar…
Hadar Larsson (1892-1972) lärde av sin far Fredrik Vilhelm Larsson (1859-1939) som lärde av fadern Lars-Erik Ersson (1816-1899) som lärde av regementsmusikern Anders (Andreas) Hall (1799-1846) som fått lära av klockaren och organisten i Floda Lars Erik Segerberg (1778-1823) som spelade bl.a.orgel fiol och klarinett och som organist efterträdde sin far Erik Segerberg (1746-1795) som lärt av…
En imponerande traditionskedja. Läs mer om Hadar och hans notböcker. Hämta.
Vi spelade två Hadarlåtar från 1930-talet:
Polska nr 191, spelad som hambo. Hämta noter.
Saktare:
Kapellet Spiskroken spelar gärna Hadars hambo. Finns på YouTube. Hämta.
Vals nr 188. Hämta noter.
Saktare:
Även Hadars c-dursvals finns på YouTube. Hämta.
Valsen går rasande snabbt och elegant när Hugo Pettersson – Hugo-Pelle – i Eskilstuna spelar tillsammans med Valentin Malmberg, Västerås någon gång på 1950/60-talet:
Skrytpolska, Rosenbergs andra samling nr 154. Efter Pontus Schwalbe, Björkvik och Per Axel Appelqvist, organist i Stigtomta. Hämta noter.
Folkmusikgruppen Simmings spelade den och kallade den skrytpolska för de två extra takterna i andra reprisen.
Saktare:
Solskensschottis komponerad av Bo Björkman, Eskilstuna. Hämta noter.
Saktare:
Pollonesse Dm ur notbok från Östra Skrukeby, Östergötland. Hämta noter.
Vid en källarrensning på gården Torp i Ö Skrukeby fann man nyligen en notsamling från tidigt 1800-tal. Notboken tillhör Östra Skrukeby hembygdsförening.
Saktare:
Hambopolkett, Tjolavippen efter Per Lundqvist, Lunda. Hämta noter.
Per Fredrik Lundqvist var född i Lunda, Södermanlands län år 1845. I ungdomen hade han varit timmerman och byggnadssnickare, sparade pengar och köpte ett hemman i Söderberga, Skå, Ekerö, vilket han brukade till sin död 1927.
Han började spela vid sju års ålder, hade en ren, mjuk ton och rörde sig med lätthet i de högre lägena. I sin krafts dagar var han flitigt anlitad som bröllopsspelman och beställdes då långt i förväg samt hämtades med skjuts flera mil från hemmet. Hans repertoar var betydande, särskilt vad polskorna beträffar. Enligt gammal sed var det brukligt att en ny polska spelades för varje givare, då brudskänken insamlades till brudparet, och då det en gång vid ett sådant tillfälle funnits sjuttio givare, är det förklarligt att Lundqvists förråd och minne börjat tryta
Lundqvist var ej notkunnig, men hade av en musiksergeant fått sina melodier upptecknade. Av ett trettiotal låtar noterade åren 1902-11 av Bladini meddelas här nio. (Sv Låtar, Uppland)
Saktare:
Kul att spela, härliga spelmän och en god middag.
Tack!
Arne